Ytringer i det offentlige rom. Torgslaget, 17.mai-feiring og unionslandenes offentlighet

Professor Torbjörn Nilsson, Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns Högskola/ Institutt for arkeologi, konservering og historie, UiO.

Torgslaget i Christiania den 17 maj 1829 då militär skingrade medborgare som strosade omkring på gatorna har sedan länge skrivits in i den nationella berättelsen. Händelsen har blivit ett tidigt exempel på politisk protest mot svensk övermakt. I mer populära framställningar är det två inslag som ständigt upprepas, ståthållare Baltzar von Platens skuld till insättande av militär och det sabelrapp som drabbade Wergeland, alternativt den besudlade rock han sände till kommendanten/polismästaren.

I huvudsak har samma berättelse använts. I begränsad utsträckning har den tillsatta undersökningskommissionens material granskats, även om huvudpersoners agerande, inte minst Wergelands, lyfts fram i vissa arbeten. I min studie analyseras systematiskt de drygt 300 förhören via kommissionens referat i tidningen Patrouillen. Frågor som tidigare inte ställts om hur man reagerade på händelsen, vad missnöjet med militären egentligen grundades i och vad kommissionens arbetsformer säger om dess syften kan därmed besvaras. Likaså granskas olika bedömningar om studenternas roll utifrån källmaterialet. Har deras aktivism och farlighet överdrivits?

Att torgslaget tolkats i ett nationellt, 17-majperspektiv är inte förvånande. Dagens symboliska värden, ståthållarens roll, den spända politiska situationen och inte minst den roll som Wergeland senare fick som nationaldemokratisk ikon motiverar det. Ändå är det påfallande hur mycket av de utfrågades hållning som domineras av ett annat perspektiv. Ilskan riktas mot militärens brutalitet och att rätten att fritt vandra i sin stad har kränkts. En fridsam medborgare som inte bryter mot några lagar ska väl kunna gå ofredad på gatorna? Det är militären som står för vad som kallas upplopp.

Denna medborgarrättsliga syn kommer i skymundan för tolkningen att händelsen var en politiskt-nationell protest. Men den protesten kommer egentligen först efteråt, genom den aktivitet som görs på en rad håll fram till dess saken är helt avgjord i början av 1830. Petitioner, krav på att kommissionens uppdrag att förändras till att också undersöka militärens och polisens beteende, tidningarnas aktiva roll med insändare och inte minst publicerandet av kommissionens utfrågningar. Det rör sig om en öppenhet av vad jag förstår unik art. Lokala opinioner lyfts upp i Stortinget. Man kräver också att upprorslagen ändras. De mycket våldsammare upploppen  i Stockholm 1838 med flera dödsoffer når inte denna öppenhet, även om rättegångarna är offentliga.

Studien är en del av vad som ska bli en svensk bok. Den ska följa trådarna både bakåt i tiden och framåt, kulturkampen mellan Wergeland och Welhaven, historieskrivningen mer övergripande och vilken roll de nationella ikonerna, torgslaget såväl som Wergeland – fick för unionsfrågan och även den politiska utvecklingen  i Sverige och Norge.

Publisert 13. feb. 2017 12:43 - Sist endret 13. feb. 2017 12:43